| Svenska | English |
Det absolut viktigaste när det gäller sittande meditation är ryggens position. Den måste vara naturligt rak, dvs ej spänd i giv akt, utan naturligt utsträckt och rak. Ovanpå ryggen skall nacke och huvud fortsätta i samma linje. Föreställ dig att du är upphängd i en lina likt en spratteldocka, då har ditt huvud rätt position. Hakan får dock inte skjuta ut. Tungspetsen skall vila mot kanten på gomseglet. Fokusera på hur andningen får magen at utvidgas och dras ihop. Andhämtningen skall vara långsam, lugn och jämn. Ögonen bör vara halvslutna, så att man låter ögonlocken slappna av och 'hänga fritt', medan blicken antingen är oseende bakom de hängande ögonlocken eller är riktad snett neråt ett par meter framåt, dock utan att fixera någon punkt. I Buddhistisk meditation har man vanligtvis händerna placerade i knät eller framför magen i den klassiska Buddha-mudran (se nedan), med höger handrygg vilande i vänster handflata och tumspetsarna mot varandra.
|
The most importand feature concerning meditation is the upright position of the spine. Not tense but gently relaxed. The neck and skull should continue the staright line from the spine, by pulling the jaw back a little. The tongue rests on the upper palate. The breath should be slow, deep and easy. Four breaths per minute. Let your eyelids hang down without closing the eyes. Hands folded in your lap. | 
|
Sittställningar
Det finns i princip fyra olika sittställningar som lämpar sig för meditation:
1. Full Lotus. Detta är den klassiska ställningen som har använts så länge meditation har beskrivits. Den kan dock vara svår för den ovige.
Placera bägge fötterna ovanpå motsatta låret med fotsulorna uppåt. Bägge knäna bör vila mot underlaget.
2. Halv Lotus. Som ovan men endast med en fot på mostsatt lår. Den andra foten mot underlaget. Detta är en vanligt förekommande form. Nackdelen är att det lätt ger en sned, och därmed obekväm ställning.
3. Burmesisk ställning. Denna kan rekommenderas om man inte klarar full lotus. Detta är i princip en skräddarställning där man inte korsar benen utan de är placerade framför varandra, med underbenen plant mot golvet. Samtliga dessa tre ställningar underlättas om man använder en låg hård dyna.
4. Zeiza. Detta är den i många Japanska sammanhang vanliga ställningen, även om Japanska munkar vanligtvis sitter i full lotus. Här sitter man på underbenen/hälarna. Då de flesta dock inte klarar detta mer än några få minuter brukar man använda en liten snedställd pall för att lyfta upp ändan och avlasta underbenen.
Har man svårt att vika ihop benen går det även att sitta på en vanlig kökspall eller liknande. Använd helst inte ryggstöd utan håll rygg och nacke raka och ha fötterna stadigt placerade på golvet med lätt särade knän.
|
Sitting positions
There basically four alternative positions, although masters of the east strongly recommend the first one and often dispice the others.
1. Full lotus.Place your feet with the soles upward on the opposit tigh. Place a flat firm cusion under your seat.
2. Half lotus. As above but with only one foot up. The other one is tucked against the pubic area.
3. Burmese style. Recommended if one cannot take the lotus position. Let the calves lay against the the rug, one in fron of the other (see picture).
4. Seiza. Japanese sitting positin. It is more easy with a small leaning stool under ones seat. You simply sit with your legs folded under you, tigh on calf. |
|
| |
