Värd och Gäst

Dharmatal av Dao Chuan (Ming Bao)

I Surangama Sutra ställer Arya Ajnatakaundinya frågan: "Vilken är skillnaden mellan det stadigvarande och det föränderliga?

Han svarar genom att ge som exempel en resande som stannar vid ett värdshus. Resenären äter, sover och fortsätter därpå sin väg. Han stannar inte kvar för att bosätta sig på värdshuset, utan betalar räkningen och går.

Men vad med värdshusvärden? Han går ingenstans. Han fortsätter att vistas på värdshuset och ta emot och ta avsked av gäster, för det är där han bor.

"Jag säger därför att det föränderliga är gäst och det stadigvarande är värd", säger Arya Ajnatakaundinya.

På så vis identifierar vi alla de tankar som kommer och går som föränderliga, resenärer vilka kommer och går och inte behöver undersökas närmare.

Vårt Buddha-jag är värden som låter resenären passera utan hinder. En god värd uppehåller inte sin gäst vid avfärden.

Ett annat sätt att illustrera detta är att vi tänker oss ett tomt rum, där en solstråle lyser in genom rutan. Då kan man se damm i det tomma rummet. Dammet rör sig men rummet är stilla. Det som är klart och stilla kallas rum, det som rör sig kallas damm eftersom rörelse är dammets tillvaro.

Gäst och damm refererar till illusoriska tankar, medan värd och rum refererar till Buddha-naturen.

Detta visar att den permanenta Buddha-naturen inte följer de illusoriska tankarna i deras kommande och gående. Så om man är opåverkd av tingen, finns det inga hinder även när man är omgiven de tiotusen tingen.

Illusoriska tankar som kommer och går av sig själva utgör inget hinder för Sådanhetens Egen-natur.