nien


Nien

(Jap. Nen)
Dharmatal av Dao Chuan (Ming Bao) 2000/10/01
Den Kinesiska termen nien är i det närmaste omöjlig att översätta. Den är sammansatt av två tecken, dels 'iema' med betydelsen 'nuet, det närvarande' samt 'shin' som står för 'hjärta, sinne'. Sammankopplingen av de två ger innebörden 'ett rent sinne befinner sig i det närvarande', eller, 'med rent hjärta går man rakt fram, utan betänklighet, utan att kunna avledas'. Nen kan även uttolkas som 'en tanke-enhet' eller 'en stadig och bestämd aktivitet i sinnet'. Zen-teorin ser medvetandets aktivitet som en ständigt pågående växelverkan mellan det undermedvetna och det medvetna i en nien-sekvens. Man delar upp nien-sekvensen i tre kategorier. Således agerar första nen intuitivt och utför en direkt, ren förståelse av objektet. Andra nien följer direkt på den första och gör den till ett objekt för reflektion. Därvid blir man medveten om sin egen tanke. Denna succesivt uppkommande andra nien integrerar och syntetiserar den föregående nien till en fortlöpande ström av tankar. Det är dessa två nien som är grunden till själv-medvetande och ego-aktivitet. Den integrerande handlingen i medvetandet är tredje nien. Resonering, fundering och introspektion kommer från tredje nien. Men denna tredje nien, förvillad av sin egocentrerade aktivitet, argumenterar ofta felaktigt och drar felaktiga slutsatser. Detta felaktiga tänkande påverkar i sin tur den rena förståelsen i första nien. Processen kan ställas upp så här: - första nien = direkt intuition. - andra nien = medvetandegör första nen. - tredje nien = argumenterar om första nen och tar ofta felaktiga beslut. Dessa tre nien utgör tillsammans vad vi i dagligt tal kallar för 'sinnet'. Syftet med zazen framstår här kristallklart för den erfarne: att gå bortom detta sinne till 'icke-sinnet' dvs det tillstånd där man endast behandlar första nien. I kampsport tar detta sig uttryck i att från en till synes total avslappning vid en tidspunkt där opponentens sinne befinner sig i tredje nien, alltså fattar ett felaktigt beslut att attackera, reagera med direkt intuition, varvid opponenten naturligtvis överraskas och hamnar i underläge. Ett berömt exempel på detta är Eugen Herrigel som efter fem års ihärdig träning i Japansk långbåge lyckas uppnå detta tillstånd, varvid pilen till synes avlossar sig själv och finner sitt mål, utan påverkan av skyttens resonemang i tredje nien. Skytten är i princip omedveten om att pilen avfyras. Att träna detta under zazen går till så att man iaktar tankens uppkomst, dess mitt och dess slut. Alltså behandlar man inte tankens innehåll i sin processor, dvs man tänker inte i vidare i ett resonemang utan ände. Detta kan se ut så här: "jag märker att 'jag' börjar tänka på vad n.n. gjorde i morse. Jag låter tanken passera och jag märker hur den tynar bort". Personen har alltså inte låtit sig förledas att idissla vad n.n. gjorde i morse. När tanken har passerat återvänder man till sitt rena, ursprungliga tillstånd. Ett tillstånd som är välgjörande fritt från uppfattningar och åsikter, fritt från för och emot, fritt från all dualitet. Det enda tillstånd ur vilket direkt, spontan aktivitet kan uppstå. Man betraktar inte en annan människa som god eller ond, som farlig eller ofarlig. Alla bara är. Och då uppstår insikten att alla är delar av samma 'sak', dvs den medfödda, inneboende Buddhanaturen. Det exempel vi har närmast till hands är små barn, som innan vi har påverkat dem allt för mycket fortfarande är rena och omedelbara i sitt tänkande och i sina handlingar. De kan inte förklara varför de har gjort en sak utan "det bara är så". Detta tillstånd kallas i zen för 'absolut samadhi' det meditativa tillstånd där ingen nentanke uppstår och där det varken finns seende eller hörande, ingen rymd, ingen tid och ingen orsak. För att uppnå detta måste alla de sju sinnestillstånden trancenderas; seende, hörande, kännande, smakande, doftande, vetande och reflekterande (jmfr 'Hjärtsutran'). När alla dessa har passerats uppstår 'absolut samadhi'. När man återvänder härifrån till de sju sinnesförmågorna uppstår ens 'positiva samadhi'. När man kommer från 'absolut samadhi' till 'positiv samadhi' kan man för första gången ärligt möta andra. Ovan talades det om 'icke-sinne'. Diamant-sutran säger: "Världen är inte världen, men den kallas världen". Så, sinnet är inte sinnet, men det kallas sinnet. Hur kan man då känna igen sinnet? Nej, det finns inget sinne, bara ett visst inre tryck, en nien-tanke, vilken dyker upp och försvinner igen. Detta kan endast förstås genom att återvända till den intuitiva uppfattningen av det nuvarande. Begreppsmässigt och filosofiskt tänkande är naturligtvis nödvändigt för människan, men sådant tänkande måste följa på erfarenhet och förklara den, inte det omvända. Slutsatsen blir ändå oundviklig: det finns inget 'jag', inget 'sinne'. Dessa begrepp är endast praktiska verktyg utan eget innehåll eller existens. Källor: 'Aikido, den fredliga kampkonsten', av Shihan Stefan Stenudd, Arriba 1992. 'Two Zen Classics', av Katsuki Sekida, Weatherhill 1977.

Every day is a day to celebrate life. We also have several special days of rememberance and celebration:

Birth of Hui Neng, the Sixth and last patriarch of Chan Buddhism: March 17, 2005 (Feb. 8th - Chinese lunar calendar)
Master Hsu Yun's Birthday: August 3, 2005 (July 30 - Chinese lunar calendar)
Master Jy Din's Birthday: Dec. 28, 2004, Dec.17, 2005, (Nov. 17 - Chinese lunar calendar)
Gwan Yin Bodhisattva's Birthday: July 24, 2005 (June 19th - Chinese lunar calendar)
Shakakyamuni Buddha's Birthday: March 17, 2005 (February 8th - Chinese lunar calendar)
Buddha's Ullambana Day (Celebrating all the Buddhas): August 19th, 2005 (July 15 - Chinese lunar calendar)
Amitabha Buddha's Birthday: Dec. 17, 2005 (Nov. 17 - Chinese lunar calendar)