Dagliga övningar

av Dao Chuan
efter Ven. Tao Wei

DAGLIGA ÖVNINGAR FÖR LEKMÄN
Inträde i den Buddhistiska Orden i egenskap av lekman (Upasaka) sker genom antagande av de fem moraliska reglerna (Silas) genom en ceremoni av traditionell karaktär. Dessa fem Silas kan betraktas som frön. Jorden, där man sår dessa frön är vårt eget liv. När man sår i en trädgård måste man väl förbereda jorden, ständigt underhålla den, hålla den fri från ogräs, så att fröna utvecklar sig gynnsamt och sluligen bli kraftiga träd. Det skall vara på precis samma sätt i vårt liv. Så, hur förbereder man och underhåller jorden?

En människa, som har en väl förberedd och underhållen grund, där man kan så de fem Silas, visar de 'Fem gynsamma egenskaperna', nämligen:
1. Ordning.
2. Renhet.
3. Pålitlighet och ansvarskänsla.
4. Noggranhet.
5. Respekt och medkänsla.

Dessa egenskaper är inte någonting egendomligt, då de borde karakterisera varje korrekt och anständig individ i vårt samhälle. För den som vill följa den Buddhistiska Vägen måste de vara djupt och orubbligt rotade för att Silas skall få någon verklig innbörd för dem.

ÖVNING I INSIKT
Efter att man har tränat med de föregående övningarna under en lång tid och följaktligen vunnit en viss förmåga att se saker och ting direkt och klart, utan intellektets intrång, så är tiden inne att befatta sig med 'Ämne för Insikt'. Det gör man lämpligen i sittande ställning, efter avslutandet av 'Uppmärksamhet på andningen'.
Här behöver man faktiskt handledning av en lärare, men vi kan ändå ge några glimtar av vad det är fråga om. Vi finner Buddhans direktiv i detta 1O:e tal i Majjhima Nikaya som vi nämnde förut. I den fjärde och sista delen av detta tal framställer Buddhan under rubriken 'reella företeelser' en serie ämnen sorn är grundläggande för Insikt. Bland dessa skall vi finna en typ som kallas 'De sex sinnenas inre och yttre områden'. Det skall nu tas upp som 'Ämne för Insikt'. Dessa 'Sex sinnenas inre och yttre områden' skall objektiveras enligt egna upplevelser och ses verklighets-enligt - så öppnar sig porten till Insikt ytterligare en bit.
Det kan hända att några läsare skall finna den nuvarande framläggningen extremt kortfattad och bristfällig, ändå tror vi att vi har sagt - i stort sett - allt som kan sägas med det skrivna ordet sorn inledning i denna traditionella meditationsmetod. Ytterligare information och rådgivning bör erhållas av en erfaren meditationslärare.

FRÅGOR OCH SVAR
Fråga: Hur länge skall man meditera i sittande ställning?
Svar: Om man lever ett normalt västerländskt liv, med diverse sysselsättningar och arbete, vilka tar så gott som hela dagen i anspråk, kan man börja med ett par minuter dagligen och med träning sedan öka upp till en timme. Kanske kan man använda helger eller lediga dagar till längre övningar, om man känner för det. Något som anses vara av stor vikt enligt meditationslärare är att vara regelbunden, bestämma övningarnas längd i förväg och sedan hålla detta.

Fråga: Vilken tid på dagen är lämpligast för sittande övnin-gar?
Svar: Det har ingen betydelse. Vissa personer föredrar morgonen, andra tycker bättre om kvällen. Man planerar enligt sina möjligheter. Huvudsaken är att man försöker meditera varje dag på samma tid och samma ställe.

Fråga: Varför sitter man korsbent för att meditera?
Svar: Meditationsmetoderna kommer ursprungligen från Indien, från asketer som levde i skogen eller under enkla förhållanden. De hade ingen stol eller fåtölj att sitta på. Då var denna sittande ställning med korsade ben den bekvämaste, och den blev en tradition. Dessutom har erfarenheten visat, att denna ställning är mycket gynsam vid dessa övningar. För Västerlänningar som har svårt att sitta så går det bra att sitta på en vanlig stol.

Fråga: Jag läste i en tidning, att en läkare i psykiatri varnade för meditation, han sade att den kan vara farlig. Är det sant?
Svar: Jag vet inte vad denna läkare uppfattar som meditation. Från Buddhistisk synvinkel, vore att förklara meditation som farlig precis som om man skulle säga, till exempel, att dricka är farligt. Självklart finns det vissa drycker som är farliga, som sprit och andra gifter. Men att dricka vatten, te eller saft är välgörande och hälsosamt.

Den Buddhistiska meditationen har praktiserats av miljontals och åter miljontals människor under tusentals år i de Buddhistiska länderna, aldrig har någon blivit skadad genom att följa Buddhas råd, tvärtorn, de har vunnit gynsamma resultat i nivå med deras arbete. Samma gynsamma resultat skall vinnas av Västerlänningarna om de följer den Buddhistiska Vägen som jag har skisserat här. Det finns ingen fara med den.

REGELBUNDNA ÖVNINGAR
Den allmänna träningen som beskrivits ovan är är en fördelaktig förutsättning för att inleda regelbundna övningar. Att döma av det yttre kan vi dela dessa i två grupper:
1/ Övningar i fullt medvetande under gång eller andra kroppsaktiviteter.
2/ Övningar i sittande ställning.
Vi skall börja med en beskrivning av fullt medvetande under gång. Denna övning karakteriseras av att rörelsernas tempo avtar. I det normala livet följer vi en viss rytm, som p.g.a. hastigheten omöjliggör ett perfekt och konstant flöde av fullt medvetande. Det är alltså nödvändigt att dämpa alla kroppsliga aktiviteter succesivt för att bättre kunna observera processen. Detta avtagande av rörelsetempot tillsammans med den resulterande ökningen av full medvetenhet utgör en mycket bra förberedelsegrund för alla slags sittande övningar.

Hur skall då denna övning utföras?
Vi står i ena änden av vårt rum och avskiljer oss från alla störande tankar och riktar uppmärksamheten på fötterna medan vi tänker: "Nu skall jag gå". Vi är fullt medvetna om hur vi lyfter ena hälen, sedan hela foten, för den framåt och sätter åter hälen i golvet för att följas av hela foten. Denna procedur som vanligtvis tar en sekund tar nu kanske 15 sekunder. Vi byter sedan till den andra foten: lyft, flytta fram, sätt ner, o.s.v. I meditationscentra i Burma förekommer det att sådana här övningar utföres under mycket lång tid, tills sinnet är fullständigt lugnat varpå stunder av insikt vinnes.
Tilläggas bör att denna övning kan vara ett lämpligt avbrott efter halva den sittande perioden, då en ändring av kroppsställningen är önskvärd. Låt oss också nämna att samma avtagande av rörelse-tempot vid fullt medvetande också kan övas vid ätande och resulterar i en viss insikt.

ÖVNINGAR I SITTANDE STÄLLNING
Efter det att vi har förberett oss med de föregående övningarna, vad kan vi förvänta oss av denna typ av meditation? I en Anguttara-Nikaya text läser vi: "Klart och rent är sinnets natur, men det är närvaron av orenheter som gör det oklart och besudlat". Då jämför man sinnet med en damm där vattnet är oklart ocn grumligt beroende på att en man sitter där och rör om i det med en käpp. När mannen slutar upp med att röra om i vattnet, blir det automatiskt klart och genomskinligt igen efter en stund, så att alla detaljer på botten såsom stenar, snäckor, fiskar, o.s.v. framträder klart och tydligt.
Denna liknelse kan illustrera meditationsprocessen: Mannen med käppen, med vilken han rör om i vattnet, står för sinnes-oron, vilken brukar styra vårt liv. Meditationen hjälper till att stoppa detta konstanta omrörande och förgrumligande av sinnet för en kort period, så att 'vattnet' blir stilla och därefter genomskinligt. Enligt denna liknelse förstår vi också att meditationsprocessen innesluter två faser:

1/ Nedlugnandet och
2/ Klarsynthet.

Fortgången i utvecklandet av dessa två egenskaper finns förklarade i Buddhistisk litteratur under rubrikerna:

LUGN OCH INSIKT (SAMATHA/VIPASSANA).
Hur skall vi få fram dessa egenskaper? Om vi går tillbaka till den förra liknelsen och frågar oss själva: "hur kan vi hindra käppen att röra om i vattnet?", så finner vi strax den bästa lösningen. Vi fäster käppen vid ett objekt, vi binder t.ex fast den på en stolpe. Den kommer helt naturligt att upphöra med att röra om, varpå vattnet blir stilla och klart och genomskinligt. Mycket enkelt, eller hur? Det är precis vad vi skall göra för att kunna vinna 'Lugn och Insikt'. Vi fäster vårt sinne stadigt vid ett objekt, så att intellektets konstanta aktivitet, samt medföljande oro och sammanhängande impulser, stillas och upphör för en tid. Genom att fästa uppmärksamheten på ett objekt börjar man den verkliga meditationen. Enligt de gamIa, ursprungliga texterna finns det olika objekt på vilka man kan fästa sinnet. Vi skall endast tala om de vanligaste metoderna, som har andningen som objekt. Nu kommer vi till 'sittande ställning'. Som alImän regel bör vi ha ett tyst ställe där vi kan isolera oss själva. Vårt sovrum brukar vara lämpligt. Vi måste sitta bekvämt med ryggen helt rakt, men utan att spänna den. Om möjligt är det mycket bra att sitta korsbent, men det är inte nödvändigt. Huvudsaken är att man sitter bra under en längre tid utan att bli dåsig. Detta kan vi göra genom att hålla ryggen rak och undvika för mjuka kuddar.

UPPMÄRKSAMHET PÅ ANDNINGEN
Denna metod är inte någon slags andningsövning. Det är en övning i observation och fullt medvetande riktat på andningen. Följaktligen skall andningsrytmen inte förändras avsiktligt under loppet av övningen.
Andningen skall observeras på vissa punkter på kroppen. Två klassiska metoder finns, vilka skiljer sig åt genom de punkter dit uppmärksamheten riktas.
Vid den ena metoden skall uppmärksamheten riktas på känslan av luft som passerar ovanför överläppen, då den strömmar in genom näsborrarna. Denna övning kan liknas vid en vakt som kontrollerar folk sorn kommer och går genom en port. För vissa personer verkar denna metod svårare.
Då väljer man den andra metoden, som består i observerandet av bukens rörelser upp och ner, där beröringskänslan är kraftigare, och lättare att följa.
Vilken av dessa två metoder är då den bästa?
För en tid sedan ställde vi denna fråga till en Buddhist-nunna, och hon svarade: "Antag att det sitter en spik i en vägg, och att denna spik måste tagas bort. En person kan använda en tång, en annan en sax, och en tredje en kofot. Typen av metod är inte det viktigaste, det är resultatet som räknas".
Det betyder att valet av metod är något som var och en själv måste avgöra, vanligtvis efter att ha provat. Frågan ställer sig annorlunda om någon har tillgång till en meditationslärare eller har lärt sig meditera i ett meditationscenter. Men vi antar att vår läsare är ensam och vill lära sig meditera i väntan på kompetent handledning.